Vintern verkar komma tidigt i år. Eller det blir nog inte så, för värmen kommer göra att den snö som redan lagt sig på marken kommer smälta bort inom kort och bara lämna efter sig en massa blask. Det är synd och onödigt tycker jag. Ska det snöa ska det vara kallt så att snön ligger kvar och snön ska vara djup så att man måste lufsa fram om man nu nödvändigtvis måste ta sig ut i trädgården. Sådan ska vintern vara.
Men nu vet även jag att det inte är vinter än och ärligt, man vill ju faktiskt inte ha snö från november fram till vårkanten i mars. Då tröttnar man. Även jag, fast jag tycker om vintern. 

Men snön gör att jag längtar ännu mer, vintermänniska som jag är. Jag tycker om när man måste ta på sig massa tjocka kläder eller när man knappt kan sticka ut näsan innan man egentligen vill gå in igen. Tänk att ha varit ute en solig, kall och snötäckt vinterdag i januari, helst ska man ha sett en riktigt bra bandymatch, och sedan när man tror att man håller på att förfrysa sina tår så går man in och tar sig en varm kopp choklad. Och när koppen är halvtom börjar man känna den där känslan av att det kittlas i tårna som betyder att dom börjar tina. Det är såna dagar som jag längtar till. Därför kan jag inte klaga när det är kallt på morgonen när man ska cykla till skolan. Det kanske inte är speciellt kul att behöva vara helt rödrosig om kinderna när man kommer till skolan men jag vill ju att det ska bli kallt. Jag vill ha en riktig vinter med massa snö och pulkaåkande barn i alla små backar som finns.

Oj, vilken vintermänniska jag är!
pusspuss